Saltvik har ju varit på tapeten nu ett tag. Kvotflyktingfrågan vållade ju debatter både i massmedia och på sociala medier, efter debatten och omröstningarna i kommunfullmäktige i januari. Sedan har det ju varit lugnt ett tag, men efter fullmäktiges möte 8 februari var det kört igen.
Nu kan man läsa i en av våra tidningar hur den kvinnliga socialdemokratiska fullmäktigeledamoten, som fördes fram av liberalerna till en ordförandeplats, inte omfattades av centerfolket, som i stället föreslog en liberal (!) kandidat, som dessutom överhuvudtaget inte ställt upp i valet. Ja, det här var ju inte så snällt gjort av Centern. Hur skulle nu liberalerna ställa sig? Skulle de överge sossekvinnan och i stället följa "hjärtats röst" och rösta på sin partimedlem, som visserligen vid det här laget tydligen står med en fot i Centern, eller skulle de vidbli sitt tidigare förslag och understöda sossekvinnan?
Liberalerna är ett tufft folk. Inte skulle det komma några centerpartister och sticka fram näsan och föreslå några liberala kandidater för dem inte. De hårdhjärtade typerna vidblev sitt förslag om sossekvinnan och röstade ner sin partikamrat! Nåja, nu var ju utgången av omröstningen given på förhand, då Centern sitter med egen majoritet i kommunfullmäktige i Saltvik. Men hade jag varit sossekvinnan, så hade jag nog i det skedet dragit tillbaka min kandidatur, dels eftersom man vid det laget visste hur omröstningen skulle sluta, dels av solidaritet med liberalerna, som sossarna är i valförbund med i Saltvik. Just för att undvika en splittring i leden hos samarbetspartnern. Men alla har väl inte lika lång framförhållning i sin tankeverksamhet.
Men historien är inte slut därmed. Nej, nu uttalar sig i tidningen en liberal kommunalpolitiker i Saltvik, att han minsann aldrig har varit med om maken till maktspel i kommunpolitiken! Ja, minnet kan vara ganska kort för en del. Jag minns mycket väl när jag en gång for till ett kommunfullmäktigemöte i Saltvik i tron att jag på sammanträdet skulle väljas till kommunstyrelsens ordförande, helt i enlighet med den överenskommelse som fanns mellan Obunden Samling och Liberalerna om att dela den posten två år vardera, varav liberalerna fick posten de två första åren av mandatperioden, och obundna enligt avtalet skulle ha platsen de två sista åren. Men när liberalerna suttit vid makten i två år ansåg de att de nog behövde sitta två år till, för att genomföra alla sina påbörjade projekt, varför de sökte stöd i Centern för att kunna behålla platsen. Vissa centerpartister lät sig övertalas att delta i rävspelet, och utgången av en eventuell omröstning var osäker. Själv drog jag tillbaka min kandidatur, och ställde inte upp som kommunstyrelseordförandekandidat, då jag anser att en så viktig post kräver enhällighet i fullmäktige. I stället förde Obunden samling fram Jan Salmén (C) som kandidat, och där stödde Centern sin partikamrat, och han blev vald till ordförande för kommunstyrelsen.
Så nu upprepade historien sig, men det har kanske liberalerna glömt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar