FRÄMLINGEN

Jag såg honom
en dag där bort på fälten
När så försiktigt steg för steg han gick.
Han undersökte noga varje ax och strå,
dess längd, och växt, och mognad,
Allt han tänkte på
Han granskade med kärlek varm i blick.

Jag tänkte
när jag styrde stegem hemåt:
Den mannen har jag sett nångång förut.
Hans kärleksfulla händer, och hans stolta gång.
Och djupt inom mig hör jag
minnet av en sång,
en ljuv musik, en glädje utan slut...

Jag tvekar länge;
skall jag gå tillbaka
och fråga om vi träffats förr?
"Jag stannar kvar här i min lugna, trygga vrå.
En främling kan man aldrig
lita riktigt på"
så tänker jag, och stänger fast min dörr.

Men, sent på kvällen
hör jag steg på trappan
och någon lyfter handen, knackar på.
Och då jag öppnar dörren står han där och ler
och plötsligt blir jag varse
då jag honom ser
Just detta har jag länge väntat på.

Han stiger in,
där ute blåser stormen,
här inne falnar brasan, blir till glöd,
och lutad mot hans axel känner jag mig trygg,
hans arm, den vilar
säker runt min rygg.
Och plötsligt vet jag att hans namn är Död.

MEDIERNAS FÖRSÖK TILL PÅVERKAN AV VALRESULTATET

Genom olika undersökningar , och analyser av dessa, försöker medierna påverka valresultatet. Man hänvisar till olika gallupar, viktade resultat m.m. varför man manipulativt kommer fram till hur valresultatet skall bli, och vilka som skall bilda den nya landskapsregeringen.

Om man förhåller sig något så när saklig till de olika opinionsundersökningarna, och framförallt till det slutliga valresultatet, som kommer när väljarna har sagt sitt, så borde de partier som går framåt i valet också vara de som bildar landskapsregering. Om  väljarna visar missnöje med vissa partiers sätt att bedriva politik, så skall väljarnas röst respekteras, och de partierna skall inte ingå i en ny regering. Här avser jag givetvis de partier som går bakåt i valet, och har ett minskat väljarunderstöd.

Men journalister har ju också politiska åsikter, och de är väljare, precis som vi alla andra vuxna människor. Men att de använder sig av sin, för alla läsare, framskjutna plats för att bedriva politisk propaganda är ganska smaklöst. Men med hänvisning till att det ännu finns ca 2.000 väljare som ännu inte har bestämt sig för hur de skall rösta, kan inte journalisterna låta bli att försöka förbättra resultatet för det egna partiet genom att försöka manipulera  väljarna att "rösta rätt", för alla vill ju rösta på en vinnare.

BÄTTRE SAMARBETSKLIMAT BEHÖVS I POLITIKEN

Åland skulle må mycket bättre om debatterna i politiken skulle fokusera på samarbete i stället för på konfrontation. Ett typiskt exempel är landskapsregeringens totala brist på lyhördhet när det gäller kommunreformen. Lika tondöva är lantrådet och ministrarna gällande kortrutt och tunnlar, ja över huvud taget allt som rör skärgårdstrafiken, dess inköp och ombyggnader, är tydligen ingenting som angår den vanliga människan på Åland, utan endast de som sitter i regeringen och dess anhängare.

Vi har heller inte haft någon särskild tur med oss hos regering och riksdag för att få till stånd en ny självstyrelselag. Hade man på Åland  kunnat bortse från partipolitiken åtminstonen i denna så viktiga fråga för alla ålänningar, skulle vi nog haft lagen i hamn under innevarande mandatperiod. Nu får det nya lagtinget och den nya landskapsregeringen överta uppgiften att ro projektet i hamn.

De som sitter i "landskapsborgen" är så fyllda av sin egen märkvärdighet, att ryggdunkningarna och kramarna aldrig tycks ta slut. Hur skulle det vara om de någon enda gång skulle kunna vandra ut på den åländska landsbyggden och träffa människor? De borde tala med människor om deras behov, de borde möta kommundirektörer och kommunala beslutsfattare på lika villkor, och försöka sätta sig in i deras situation.  Hur det är att hela tiden få nya pålagor och bestämmelser om vad de måste erbjuda kommuninvånarna i form av nya tjänster och service, utan att få någon som helst kompensation för detta från landskapsregeringen.

Det märkliga är att landskapsregeringen behandlar kommunerna exakt på samma sätt som de själva blir behandlade av regering och riksdag i Helsingfors. Utan att de själva inser och förstår sambandet.

NEDTYSTAD GRUPPVÅLDTÄKT

Jag läste på sociala medier att natten mellan den 10 och 11 augusti 2019 skedde den första anmälda gruppvåldtäkten någonsin på Åland. Offret var en åländsk kvinna, och förövarna tre utländska män.

Brottet är polisanmält, förövarna förhörda och frisläppta i väntan på svar från laboratorieanalyserna. Jag kan inte påminna mig om att de åländska tidningarna eller radion brytt sig om att rapportera om händelsen. Beror det på att en kvinnas heder är så litet värd, att det inte finns någon anledning att informera allmänheten om vad som hänt? Eller beror det på att gärningsmännen är utlänningar, och därför skall deras identitet skyddas? Vilketdera av frågorna som bär sanningen, är svårt att säga, men förmodligen ligger svaret någonstans mitt emellan.

Man skulle förvänta sig att feministrörelsen, eller HBTQ...aktivisterna  på Åland skulle reagera på fallet, men det verkar inte finnas inom deras intressesfär att engagera sig i våldtäkter på heterosexuella kvinnor. Inte heller den omtalade Metoo-rörelsen verkar vara på alerten här.

I väntan på en eventuell rättegång går de här männen lösa och lediga, och har alla möjligheter att uppsöka nya offer för sina sexuella behov, och vi kvinnor vet inte vilka de är, och har därför ingen möjlighet att skydda oss för eventuella övergrepp.

Så ser verkligheten ut för kvinnorna i dagens samhälle på Åland.

LANDSKAPSREGERINGENS TILLÄGGSBUDGET

I dagarna har landskapsregeringen lämnat sin tilläggsbudget till lagtinget. Där föreslår man ett belopp avsett för tarmscreening för personer mellan 60 - 74 år. Varför denna åldersbegränsning uppåt förstår jag inte anledningen till. Jag känner flera personer som har fått tarmcancer i 80-års åldern. Det är bra att problemet uppmärksammas och att man avsätter pengar för detta, men det finns ingen anledning att ha en åldersgräns uppåt för den här undersökningen. Det blir kanske ganska kostsamt (och arbetsdrygt för sjukhuset) de första åren, men sedan räcker det ju med en undersökning vart tredje år, om inget alarmerande upptäcks. Och så många nya 60-åringar som skall undersökas blir det ju inte årligen.

Vi ser mer och mer av den här typen av ålderdiskriminering inom vården. De äldre har minsann ingen gräddfil till undersökningar inom ÅHS, och inte heller den privata vården lägger ner särdeles stor omsorg på undersökningar och behandlingar av äldre patienter. Nej, de får oftast höra att med deras sjukdomshistoria och ålder så är krämporna ett naturligt steg i utvecklingen.

Man glömmer bort att om de äldre får en god vård, så klarar de sig längre i det egna hemmet, och belastar inte sjukvården och samhället på så sätt som oftast avses när man talar om "problemet med en åldrande befolkningen".  Skulle berörda politiker och sjukvårdspersonal ta till sig den sanningen så skulle mycket vara vunnet i kampen för en värdig och hälsosam ålderdom.

VARFÖR DESSA SKÖNHETSOPERATIONER?

Jag måste säga att det är mycket som är förvånande i den pågående könsdebatten (meeto-rörelsen). För det första så undrar jag varför kvinnor anser att deras underliv inte är tillräckligt attraktiva? Man bleker, eller rakar bort, sina könshår, och låter operera sina blygdläppar, förstorar/förminskar sina läppar och sina bröst, allt för att bli vackrare och mer attraktiv. För männen, antar jag. För inte gör man väl det väl för att attrahera andra kvinnor? Frånsett i bastun är det väl sällan som kvinna möter kvinna naken?

Samtidigt påpekar man ständigt och ofta att man blivit sexuellt antastad av män i olika situationer. Det rör sig om att knän möter knän under bordet, eller en klapp på rumpan i förbifarten, till andra direkta sexuella närmanden i olika sammanhang.

Nej, jag tycker inte att det är ok med dessa sexuella närmanden, men å andra sidan så skulle det heller aldrig falla mig in att göra en skönhetsoperation av något slag, eller ifrågasätta om min kropp duger eller inte. Och ibland undrar jag nog varför vissa kvinnor sänder ut dessa dubbla budskap, samtidigt som de anklagar männen för deras reaktion på budskapet.

Jag vet också att det inte är politiskt korrekt (pk) att ifrågasätta meeto-budskapet, därför att det rymmer så mycket mer än blekta könshår och förminskade blygdläppar. Men jag ifrågasätter i alla fall detta "skönhetshysteri" med alla de ideal som skall uppfyllas. Jag kan konstatera att vi i västvärlden har det ganska gott ställt, när sådana bekymmer får så stora proportioner i våra liv, att pengar till hyra och mat får stå tillbaka för behovet av en skönhetsoperation.

"Det skall vara måtta med allt", sa man förr. Och det ligger nog en sanning i påståendet. Skulle vi lägga mindre tid på att ifrågasätta om vår kropp duger eller inte, så skulle nog budskapet om att sexuellt ofredande är oförenligt med vår västerländska filosofi få betydligt större genomslagskraft i dagens samhälle.

PRESIDENTBESÖK I ÅR IGEN

Och så var det dags för presidentens årliga höstbesök på Åland. Ack vad tiderna har förändrats. Tidigare var det fiske och bastubad med pojkarna som gällde. Nu äter man lunch på Stallhagen, och så var den festen över.

Jag vet inte varför man nu för tiden hoppar över gäddfiske och bastubad, för vad jag vet är ingen av dessa företeelser förbjudna av EU. Ännu. Och med tanke på den samling kvinnfolk som numera styr Åland som örikets högsta toppar, så kan jag tro att det skulle vara ett nöje av klass, även för en president.

Och kanske man då även kommit tillrätta med knäckfrågan i självstyrelagen, det vill säga en skälig klumpsumma med tanke på Ålands ökade befolkning, och skattebärighet. För vad jag har hört så var det just vid bastubadet som sådana frågor löstes förr i tiden. Så därför: Återinför bastubad vid presidentbesök, så kanske vi även kan lösa den förargliga frågan om att vi inte får spela Lotto längre.

Vid statsbesök brukar man även vid presskonferensen, vid besökets beslut, informera om vilka viktiga frågor man löst, och tagit i hand på. Någon sådan info har vi vanliga ålänningar inte fått efter presidentbesöket, så nu hoppas jag bara att fisken var färsk och ölet gott på Stallhagen. Det verkar som om lunchen var det enda resultatet av presidentbesöket på Åland i augusti 2019.

HÅLL SKÄRGÅRDEN LEVANDE

Nu i valtider vaknar alla partier upp och förklarar att visst skall skärgården hållas levande, nu och i framtiden. Hur detta skall gå till råder det dock delade meningar om. Säkert skulle fler kunna tänka sig att bosätta sig i skärgården om bara lätt-tillgängligheten till Maxinge och Mariehamns kulturliv fanns. Det är krångligt att ta sig från Brändö eller Kökar till stan. Det går oftast åt en hel dag för en halvtimmes läkarbesök, och vill man besöka en teaterföreställning eller en konsert, så måste man ordna med övernattning, om man inte besitter en lägenhet i Mariehamn.

Att njuta av friheten och lugnet i skärgården har alltså sitt pris.

För att förenkla kommunikationerna kunde man till exempel ha reguljära helikopterturer morgon och kväll. Brändö-Sottunga-Kumlinge-Kökar-Mariehamn skulle sammanbindas och möjliggöra utnyttjande av arbetsplatser på fasta Åland, med ett boende i ytterskärgården. Kostnad? Ja, inte blir det billigt inte, men ingen har väl heller räknat på kostnaden, och ställt den mot vad en enklare färjetrafik med färre turer kostar?

Ett alternativ är också att skärgårdstrafiken bolagiseras, där skärgårdsborna själva får ta hand om bolaget, driften, turlistor, bokningssystem m.m. Landskapet betalar en del av kostnaden, men ett bolag ger också större möjligheter till inkomster. Tax-free försäljning? Turistbåtar, med alla bekvämligheter, som tar i land vid en massa små ångbåtsbryggor osv. Göta kanal och Hurtigrutten är ju praktexempel på att framgång kan nås med ganska enkla medel om intresse och engagemang finns. Här gäller bara att vara kreativ, och det är ju ålänningarna kända för att vara.

Tyvärr har dessa mina goda idéer inte funnit grogrund ännu, men skam den som ger sig......

BILL OCH ANDERS ÄR KOMPISAR

I år hade Anders Wiklöf inbjudit Bill Clinton att vara gästtalare vid Anders årligen återkommande fes i Miramarparken i Mariehamn. Så nu förstår ju alla att de är kompisar. Gott så.

Bill höll ett bejublat framträdande inför den gapande publiken, för vem kunde väl tro att en tidigare sittande president i USA skulle kunna lockas till Åland för att hålla tal? Jag hoppas att Donald Trump inbjuds att hålla festtalet nästa år, för jag kan tänka mig att skillnaden i herrarnas framtoning skulle vara både markant och intressant att se och lyssna till.

Det finns ett rum i presidentpalatset i Washington som tidigare kallades "ovala rummet". Efter president Clintons eskapader där heter det "orala rummet". Har jag läst i dagspressen, och de lär ju veta vad de skriver om, eller hur? Vi vet ju numera alla (via massmedia) vad president Trump ägnar sina ensamma nätter i presidentpalatset åt, så jag antar att det numera finns ett "twitterrum" där också.

För övrigt är det en trevlig tradition som Anders Wiklöf infört genom sina årligen återkommande gratiskonserter för allmänheten. Nu väntar jag bara på vad dom andra pojkarna med stora inkomster skall hitta på för gratisarrangemang åt oss festsugna ålänningar. För nog är dom ett flertal som gjort sig stora pengar på våra behov.


 

ETT LEVANDE MARIEHAMN

Under sommaren lever staden upp. Många gästbåtar i hamnarna, kryssningsfartyg på besök, och ibland förirrar sig någon båtturist av från färjan och besöker staden några timmar eller någon dag eller timme.
Vi har Rockoff, Wiklöfs gratiskonsert, sjödagar och helikopterutflykter som förljuvar våra dagar, och vi svär över turisterna som fördyrar våra livsmedel, och tränger sig före oss i kön på Mattssons i Godby. Och nu har vi även fått "utländska" matförsäljningsställen i Espen. Vad mer kan vi önska av SommarÅland?
Angående "matkioskerna" i Espen är det ju förvånande att ingen ålänning kommit på den smarta idén att folk behöver äta, och gärna snabbmat, vid sina besök i Mariehamn. Det livar upp bilden av staden som sommar- och turistort med snabbmatsställena, och inget man behöver irritera sig över. Men det borde vara tillståndsgivarens (Mariehamns stads) sak att kräva att de visar upp landskapsregeringens näringsrättstillstånd förrän de beviljas  tillstånd att hålla till i Espen. Dessutom bör de betala för att få stå där, då stan annars är så noga med att man skall betala för sitt bord, om man vill stå och sälja loppisgrejer på torget. Det bör gälla samma regler för alla, oberoende om man säljer mat eller loppisvaror.
Många har också irriterat sig över oljudet från helikoptern. Det var nog obetänksamt att tillåta den att ha sin start- och landningsplats alldeles intill Sjökvarteret. Även om de var ett populärt tillskott till utbudet av aktiviteter i Mariehamn. Till nästa år bör de få en plats längre bort från centrum, om de vill återkomma.
Tänk på att alla aktiviteter som kan förnöja oss ålänningar och våra turister är ett välkommet inslag i SommarÅland. Det är bara att se till att nyttan av evenemanget blir större än irritationen, men det är nog inte så lätt alla gånger......

OSÄMJAN MELLAN POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN

I Mariehamn bråkar politikerna med tjänstemännen, och klagar på tjänstemannastyre, i Sund vill kommunstyrelsens ordförande avgå i förtid på grund av samarbetssvårigheter med kommundirektören. Hur kan det bli så här?

I mångt och mycket handlar det om att kommunens och stadens tjänstemän är mer pålästa och kunniga både i fråga om lagar och instruktioner än vad politikerna är. Tjänstemännens beslutsförslag baserar sig (oftast) på vad lagen säger, och vilka ärenden politikerna beviljat dem rätten att besluta om.

För det första borde politikerna läsa in sig på lagar och förordningar för att kunna hänga med i tjänstemannaförslagen till beslut. För det andra borde politikerna tänka sig för ordentligt innan de beviljar tjänstemännen fullmakt att besluta i olika ärenden. Med andra ord är det nog i de flesta fall politikernas eget fel att de inte kan dra jämt med tjänstemännen. Generellt sett har vi en mycket duktig tjänstemannakår inom offentlig förvaltning på Åland, man kan inte hävda att de ägnar sig åt "tjänstemannastyre" när de utför de uppgifter som de enligt den av politikerna fastställda tjänstemannainstruktionen skall, och har fullmakt, att utföra.

Men som gammal kommunal ledande tjänsteman känner jag nog igen diskussionen, där tjänstemännen beskylls för att undermåliga beslutsunderlag fört  till ett dåligt beslut. Det är ju alltid skönt att kunna skylla ifrån sig på någon annan, i stället för att ta ansvar för det man ställt till med. Och tjänstemännen sitter ju kvar, medan politikerna måste kunna redovisa goda resultat för att bli återvalda på valdagen.

HUR MÅNGA POLITIKER BESÖKER FINLANDS ARENA?

I dagarna pågår den svenska motsvarigheten till Almedalen på Gotland, nämligen Finland Arena i Björneborg. Till Almedalen for ett helt skepp lastat med åländska politiker och företagare, det bjöds på föreläsningar och mottagningar, och det knöts kontakter både till höger och vänster. Totalt var det 20.000 euro budgeterat för spektaklet.

Nu frågar man sig om det är samma uppslutning av åländska  politiker och företagare i Björneborg? Hittills har vi fått veta att finansminister Mats Perämaa är på plats, och skall äta lunch med några ministrar från finska regeringen. Så mycket annat har inte läckt ut om ålänningarnas idoga knytande av kontakter till moderlandet Finlands beslutande organ. Tyvärr. Vi tillhör alla samma land, och våra kontakter med den finska regeringen och ministeriernas tjänstemän borde vara av högsta prioritet för de åländska politikerna. Det är trots allt i Helsingfors och inte i Stockholm om de viktiga besluten om den åländska ekonomin och näringslivet  fattas, därför borde kontakterna till det hållet vara av högsta intresse för åländska politiker. Man skyller på språket, men de flesta i regeringen talar god svenska, likaså tjänstemännen inom ministerierna. Dessutom finns det tillgång till tolkning vid behov.

Jag hoppas i alla fall att Åland har en mottagning i Björneborg, där det bjuds på smakprov av åländska specialiteter, och dit alla deltagare i Finland Arena är välkomna. Så mycket borde man i alla fall bjuda till, för att förbättra kontakterna med Finland.

BARN FÖDS UTAN ARMAR OCH BEN

I Frankrike har ganska många barn fötts missbildade utan armar, och ibland även utan ben, de senaste åren. Man har gjort utredningar för att försöka hitta anledningen, men har inte kommit fram till något klart svar.

En gemensam nämnare finns, barnen är födda i jordbruksområden. I ett mindre område har inom loppet av några år tre barn fötts utan armar.

Man misstänker nu att bekämpningsmedlet Glyfosat är boven i dramat, men eftersom inga klara bevis finns, avvaktar man med ett förbud! Glyfosat finns bland annat i Roundup som används ganska flitigt även hos oss, både i yrkesodlingar och hemträdgårdar. Något att tänka på nästa gång man vill rensa springorna i trädgårdplattorna från ogräs. Här är det nog en fördel att i stället använda sig av trädgårdsättika, som även om det luktar starkt någon dag, ändå inte är behäftat med den typen av biverkningar som Glyfosat  troligen har.

Frankrike har för övrigt bestämt att Glyfosat skall sluta användas inom tre år, så där tar man alarmrapporterna på allvar. EU har ännu inte bestämt sig i frågan, men har medlet under uppsikt, så att säga.

Vore det inte på tiden att våra miljömyndigheter vore mer på alerten när det gäller en så här viktig fråga? Betydligt viktigare med ett förbud här, än att ägna sig åt att förbjuda oss att odla lupiner och vildrosor i trädgården.

HUR SER DEN EKONOMISKA SITUATIONEN UT VID EN RÄNTEHÖJNING

I dag bygger sig många unga lyxvillor för lånade pengar. Inget ont i det, de tjänar pengar, och räknar med att ha råd att betala amorteringar och räntor, i synnerhet när räntenivån är låg och hanterbar. Men hur blir det när räntorna stiger? För det gör de onekligen, förr eller senare. Också Åland påverkas av den globala ekonomin, och den dag räntorna höjs, kan många med stora bostadslån se sin ekonomi försämras drastiskt över en natt. Eller om de blir arbetslösa? Det har hänt förr att banker dragit in på sin personal, likaså rederier och andra stora företag med många anställda. Finns det resurser avsatta för att klara en sådan kris i familjen?

Sedan har vi de andra, de som inte har råd med egen bostad, de som lever på existensminimum och tack vare Matbanken på något sätt få sin ekonomi något så när i balans. Om dom inte blir sjuka, vill säga. För det finns inga extra resurser att tillgå för att gå till läkare, tandläkare eller apotek.

Det sägs att kommunen är skyldig att ta hand om svaga och utsatta i samhället, men hur ser det ut i verkligheten? De flesta kommuner, inklusive Mariehamns stad, är ganska sparsamma när det gäller att se den enskilda människans behov av akut hjälp. Skulle det inte vara så, kunde Matbanken stänga igen.

Men hur blir det om en ekonomisk kris drabbar även dem som i dag har det välbeställt? Finns samhällsresurser att ställa upp med ekonomiskt stöd till allt fler krisande familjer? Vi ser redan i dag hur många fler söker sig till kommunernas socialkontor för att söka bistånd till de dagliga utgiftera. Hur välbeställa är kommunerna för att ta emot fler hjälpbehövande vid eventuella räntehöjningar?

Landskapsregeringen skriver nya lagar vilka oftast i slutändan innebär nya utgifter för kommunerna, men ger inte utökade landskapsandelar för att möta upp kommunernas utökade kostnader.

I framtiden kan denna situation bli ohållbar för kommunerna, och det är dags att på allvar börja diskutera kommunernas framtida ekonomi. Och här hjälper nog inga kommunsammanslagningar för att förbättra situationen. Här bör man i stället på allvar diskutera hur vi kan möta en eventuell framtida åländsk samhällsekonomisk kris.

MARIEHAMNSPOLITIKERNAS HEMLIGA SAMMANTRÄDEN

Mariehamnspolitikerna håller hemliga möten. Tror dom. Men det finns en katt bland hermelinerna. En katt som läcker som ett såll, och vips så har media fått info från mötet, både agendan och en muntlig version!
Det är inget märkligt med att hålla informativa möten politiker emellan. Det är nyttigt för att den demokratiska ordningen skall upprätthållas. Och det är nyttigt att diskutera i små rum där tonen blir en helt annan, i stället för inför en tv-publik.
Men vad som diskuteras och vad som överenskoms bör varje deltagare med ett uns av förstånd begripa att skall hållas inom den lilla kretsen. Om man sedan vill gå ut i media och berätta om sina egna åsikter är en sak som bör stå för berättaren själv, men att nedlåta sig till att tillställa media enskilda minnesanteckningar från någon annan mötesdeltagare är på gränsen till idioti. Det visar att den som gjort detta inte är mogen sin uppgift som politiker.
Utan att ha deltagit i mötet, eller diskuterat agendan med någon annan som deltagit där, ställer jag ändå frågan om man inte borde ha ett särskilt politikermöte för att diskutera hur man i samförstånd skulle kunna för Mariehamns stad och dess näringsliv framåt! Det mesta har gått i stå, och det kan man inte lasta tjänstemännen för.  Det är politikernas sak att dra upp riktlinjerna för stadens utveckling, om man inte förmår göra detta, ja, då måste någon annan göra det, och nu har tjänstemännen den uppgiften, i brist på politiskt styre