Jag måste säga att det är mycket som är förvånande i den pågående könsdebatten (meeto-rörelsen). För det första så undrar jag varför kvinnor anser att deras underliv inte är tillräckligt attraktiva? Man bleker, eller rakar bort, sina könshår, och låter operera sina blygdläppar, förstorar/förminskar sina läppar och sina bröst, allt för att bli vackrare och mer attraktiv. För männen, antar jag. För inte gör man väl det väl för att attrahera andra kvinnor? Frånsett i bastun är det väl sällan som kvinna möter kvinna naken?
Samtidigt påpekar man ständigt och ofta att man blivit sexuellt antastad av män i olika situationer. Det rör sig om att knän möter knän under bordet, eller en klapp på rumpan i förbifarten, till andra direkta sexuella närmanden i olika sammanhang.
Nej, jag tycker inte att det är ok med dessa sexuella närmanden, men å andra sidan så skulle det heller aldrig falla mig in att göra en skönhetsoperation av något slag, eller ifrågasätta om min kropp duger eller inte. Och ibland undrar jag nog varför vissa kvinnor sänder ut dessa dubbla budskap, samtidigt som de anklagar männen för deras reaktion på budskapet.
Jag vet också att det inte är politiskt korrekt (pk) att ifrågasätta meeto-budskapet, därför att det rymmer så mycket mer än blekta könshår och förminskade blygdläppar. Men jag ifrågasätter i alla fall detta "skönhetshysteri" med alla de ideal som skall uppfyllas. Jag kan konstatera att vi i västvärlden har det ganska gott ställt, när sådana bekymmer får så stora proportioner i våra liv, att pengar till hyra och mat får stå tillbaka för behovet av en skönhetsoperation.
"Det skall vara måtta med allt", sa man förr. Och det ligger nog en sanning i påståendet. Skulle vi lägga mindre tid på att ifrågasätta om vår kropp duger eller inte, så skulle nog budskapet om att sexuellt ofredande är oförenligt med vår västerländska filosofi få betydligt större genomslagskraft i dagens samhälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar